Tolv medlemmar hade hörsammat kallelsen och infunnit sig på parkeringen vid Västerviken kl 1400. I halvklart väder påbörjades en promenad utefter hamnen mot det första etappmålet, Lurudden. Här kunde man beskåda Erik Sands bronsskulptur ”Lurblåsaren” från 1959. En dikt av den finlandssvenske författaren Örnulf Tigerstedt inhuggen i granitsockeln förkunnar att ”här blåste färdman lur, att kalla armstark färjkarl, förr’n bro blev byggd”.
Från ”Lurblåsaren” gick man vidare uppför de trappor som leder till Kvarnkullen. Här har olika kvarnar legat alltsedan 1630. Den nuvarande hättekvarnen med sex vingar, vilkas svepdiameter är 21,5 meter, uppfördes 1855. Även om den inte är öppen för visning den här tiden på året kan man genom en schematisk bild på ytterväggen få en uppfattning om hur den fungerade.
Promenaden fortsatte så nedför Kvarngatan. Man passerade Grassagården, en borgargård från 1700-talet, där paret Olof Christian och Wilhelmina Grass startade krogverksamhet 1793.
Via den kullerstensbelagda Trappgränd tog sig sällskapet vidare upp till Klostergatan. Som namnet antyder har här legat ett kloster. Det var Dominikanerorden som år 1268 grundade ett konvent på den plats där St Eskil sägs ha lidit martyrdöden 1080. Klostergatan mynnar ut vid Stora Torget, på vars mitt Olof Ahlbergs fontänskulptur ”De fyra årstiderna” har stått sedan 1932.
Till slut nåddes så Domkyrkoberget via Kyrkogatan. Under en vandring runt kyrkobyggnaden kunde man hitta sju runstenar, av vilka fyra är Ingvarsstenar. Flertalet av stenarna är fragmentariska och några är inmurade i väggen. Intill kyrkan ligger Roggeborgen, där det anses att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523.
Det tidigaste belägget för Strängnäs som biskopssäte går att finna i den så kallade Florenslängden från 1120. Strängnäs stift firar därför 900 år detta år. Den nuvarande kyrkan började byggas runt år 1250. Den kunde delvis invigas 1291 men var helt färdig först på 1330-talet. Den karakteristiska tornhuven tillkom efter en brand 1721.
Tre medeltida altarskåp hör till de förnämsta inventarierna i kyrkan. Bland gravmonumenten finns ett som berör extra mycket – sarkofagen över prinsessan Isabella Johansdotter Vasa. Isabella föddes av Katarina Jagellonica under dennas fångenskap med maken hertig Johan på Gripsholms slott 1564 och dog ännu inte två år fyllda. Avbildningen i helfigur av Isabella är gripande liksom den latinska texten, som i svensk översättning konstaterar att ”på jorden förunnades hon ett kort livsspann, för att hon desto längre skulle vistas i himlen inför Gud”.
Bara några meter från Isabella kan man se Karl IX:s gravmonument med den förgyllda praktrustning som gjordes för hans likfärd. Ytterligare en bit bort finns det Gyllenhielmska gravkoret, där de fotbojor Carl Carlsson Gyllenhielm tvingades bära under fångenskap i Polen är upphängda.
Fram till den 15 november kan man i domkyrkan se en kopia av Fogdöbonaden, ett textilt altarskåp som hittades i Fogdö kyrka 1876 och som ursprungligen tillhört Vårfruberga kloster.
Tillbakavandringen gick via den gata som uppkallats efter Carl Carlsson Gyllenhielm och som av poeten Bo Setterlind utnämnts till ”Sveriges vackraste gata”.
Efter ett halvår av kultur- och historievandringar runt Södermanland med omnejd görs nu ett uppehåll över vintern. Förhoppningsvis kan de om intresse finns återkomma i vår.
Text & bild Hans Persbjer
