Utflykt till Strängnäs 27/10 2020

Tolv medlemmar hade hörsammat kallelsen och infunnit sig på parkeringen vid Västerviken kl 1400. I halvklart väder påbörjades en promenad utefter hamnen mot det första etappmålet, Lurudden. Här kunde man beskåda Erik Sands bronsskulptur “Lurblåsaren” från 1959. En dikt av den finlandssvenske författaren Örnulf Tigerstedt inhuggen i granitsockeln förkunnar att “här blåste färdman lur, att kalla armstark färjkarl, förr’n bro blev byggd”.

Från “Lurblåsaren” gick man vidare uppför de trappor som leder till Kvarnkullen. Här har olika kvarnar legat alltsedan 1630. Den nuvarande hättekvarnen med sex vingar, vilkas svepdiameter är 21,5 meter, uppfördes 1855. Även om den inte är öppen för visning den här tiden på året kan man genom en schematisk bild på ytterväggen få en uppfattning om hur den fungerade.

Promenaden fortsatte så nedför Kvarngatan. Man passerade Grassagården, en borgargård från 1700-talet, där paret Olof Christian och Wilhelmina Grass startade krogverksamhet 1793.

Via den kullerstensbelagda Trappgränd tog sig sällskapet vidare upp till Klostergatan. Som namnet antyder har här legat ett kloster. Det var Dominikanerorden som år 1268 grundade ett konvent på den plats där St Eskil sägs ha lidit martyrdöden 1080. Klostergatan mynnar ut vid Stora Torget, på vars mitt Olof Ahlbergs fontänskulptur “De fyra årstiderna” har stått sedan 1932.

Till slut nåddes så Domkyrkoberget via Kyrkogatan. Under en vandring runt kyrkobyggnaden kunde man hitta sju runstenar, av vilka fyra är Ingvarsstenar. Flertalet av stenarna är fragmentariska och några är inmurade i väggen. Intill kyrkan ligger Roggeborgen, där det anses att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523.

Det tidigaste belägget för Strängnäs som biskopssäte går att finna i den så kallade Florenslängden från 1120. Strängnäs stift firar därför 900 år detta år. Den nuvarande kyrkan började byggas runt år 1250. Den kunde delvis invigas 1291 men var helt färdig först på 1330-talet. Den karakteristiska tornhuven tillkom efter en brand 1721.

Tre medeltida altarskåp hör till de förnämsta inventarierna i kyrkan. Bland gravmonumenten finns ett som berör extra mycket – sarkofagen över prinsessan Isabella Johansdotter Vasa. Isabella föddes av Katarina Jagellonica under dennas fångenskap med maken hertig Johan på Gripsholms slott 1564 och dog ännu inte två år fyllda. Avbildningen i helfigur av Isabella är gripande liksom den latinska texten, som i svensk översättning konstaterar att “på jorden förunnades hon ett kort livsspann, för att hon desto längre skulle vistas i himlen inför Gud”.

Bara några meter från Isabella kan man se Karl IX:s gravmonument med den förgyllda praktrustning som gjordes för hans likfärd. Ytterligare en bit bort finns det Gyllenhielmska gravkoret, där de fotbojor Carl Carlsson Gyllenhielm tvingades bära under fångenskap i Polen är upphängda.

Fram till den 15 november kan man i domkyrkan se en kopia av Fogdöbonaden, ett textilt altarskåp som hittades i Fogdö kyrka 1876 och som ursprungligen tillhört Vårfruberga kloster.

Tillbakavandringen gick via den gata som uppkallats efter Carl Carlsson Gyllenhielm och som av poeten Bo Setterlind utnämnts till “Sveriges vackraste gata”.

Efter ett halvår av kultur- och historievandringar runt Södermanland med omnejd görs nu ett uppehåll över vintern. Förhoppningsvis kan de om intresse finns återkomma i vår.

Text & bild Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Utflykt till Strängnäs 27/10 2020

Utflykt till Jäders Kyrka 15/10 2020

När 14 verdandister i torsdags 15/10 träffades vid Jäders kyrka för veckans programpunkt hade det gått nästan på dagen sex månader sedan föreningen inledde de utomhusaktiviteter, som sedan dess givit medlemmarna tillfälle att uppleva massor av kultur och lokalhistoria.

Samlingen på kyrkogården inleddes med en tyst minut för att hedra den tidigare stadsarkivarien Bror-Erik Ohlsson, som nyligen gått bort i en ålder av 83 år. Han har betytt kanske mer än någon annan för att hålla vår kommuns historia vid liv och föra det historiska arvet vidare.

Byggnationen av sockenkyrkan påbörjades runt år 1100. Under 1300-talet revs stora delar av de gamla stenmurarna för att ersättas av en tegelfasad. Under biskop Kort Rogges tid som biskop i Strängnäs på 1400-talet tillkom torn och valv. På grund av sin storslagenhet som ståtlig renässanskyrka har Jäders kyrka ibland fått epitetet “Rekarne domkyrka”.

Om- och tillbyggnader skedde under 1600-talet i flera etapper på initiativ av Axel Oxenstierna, vars fädernegård Fiholm är belägen en halvmil från platsen och som ligger begravd i ett gravvalv under huvudkoret. Ristade i det stenlock som täcker valvet är föräldrarna Gustav Oxenstierna och Barbro Bielke samt deras barn, av vilka en alltså var Axel.

Ovanför dörren i vapenhuset hänger resterna av den hatt, som Anders Eriksson bar den 10 augusti 1694, då han på väg in till högmässan träffades av blixten och dog på fläcken. Texten på en tavla under hatten är hämtad från Job 37:5 – “Gud dundrar med sitt dunder grufveliga, och gör stoor ting”.

På väggarna i långhuset är ett stort antal begravningsvapen upphängda och som en pendang till sakristian finns ett gravkor med sex kistor. Altarskåpet, ett förnämligt arbete tillverkat i Bryssel 1514, har tidigare tillhört Storkyrkan i Stockholm. Predikstolen är från 1654.

Utanför kyrkan är två något skadade runstenar resta. Av de ristningar som är läsbara kan man ana att en av dem är vad man benämner en Ingvarssten. Inmurade i stenväggen finns ett gravklot med ristade runor, kallad “limpan”, samt två bildristningsfragment.

En halv kilometer från kyrkan ligger den före detta prästgården, vars äldsta byggnad är en tiondebod av tegel från 1600-talet. Sådana hus användes förr till att förvara den del av tiondet, som inte tillföll prästen.

På andra sidan vägen från kyrkan återfinns kyrkstallarna och församlingshemmet. Här finns sedan några år tillbaka en utställning om Axel Oxenstierna, som under mer än fyra decennier som rikskansler satte den prägel på vårt land vi märker ännu idag.

Den fikastund som brukar avsluta föreningens utflykter kunde denna gång avnjutas under en behaglig höstsol i kassören Gunillas trädgård vid Hammartorps gård i Sundbyholm inte långt från Jäders kyrka.

Text & bild Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Utflykt till Jäders Kyrka 15/10 2020

Höstens händelser

Verdandi Eskilstuna har under hösten en del aktiviteter med inriktning på historik. Vid tidigare tillfälle var Verdandis ombudsman Magnus Bååth på besök och berättade om Verdandis historia i Sverige.
Framöver kommer vi även ha ett tillfälle då Verdandi Eskilstunas historia och framväxt sett och ser ut.

Denna veckas filmvisning, tisdag 13/10 genomfördes i föreningslokalen.
Under 45 minuter matades sex intresserade deltagare med nostalgi om Fröslunda – stadsdelen på Västermalm, som växte fram under 1950-talet.

Förhoppningsvis kommer intresset för Historiska aktiviteter att visa sig så pass stort att vi fortsättningsvis kan se fram mot många intressanta föredrag varvade med ytterligare kvällar i “biosoffan”. Kanske även den industrihistoriska vandringen kan genomföras vid annat tillfälle.

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Höstens händelser

Hållsta badplats 8/10 2020

8/10 Denna vecka var Hållsta badplats samlingspunkt för Verdandis torsdagsaktivitet – en aktivitet som också skulle innebära en hel del bad.

Det var dock inte så mycket kroppen som skulle renas, som fastmer själen. I Japan uppstod på 1980-talet fenomenet Shinrin-yoku, vilket på vårt språk kan översättas med skogsbad, för att skapa en motvikt mot all stress och alla krav det moderna samhället innebär för människan. Enkelt uttryckt går skogsbad ut på att genom långsam vistelse i naturen bara vara, inte göra, och härigenom ges tid och möjlighet att “bada” i intryck från alla sinnen.

De nio deltagarna genomförde sitt skogsbad som en halvannan kilometer lång vandring upp till Dansberget. Sträckan hade delats in i fem etapper, som var och en representerade ett av våra sinnen: känsel, hörsel, syn, lukt och smak. Mellan etapperna skulle man också besvara ett antal frågor, som ingick i ett quiz vars tema givetvis var dans.

Namnet Dansberget uppstod då platsen på 1800-talet blev träffpunkt för de många anställda på gårdarna i trakten, när de ville koppla av från vardagens slit och roa sig med musik och dans. Inte förrän 1905 fick bygden en riktig samlingslokal.

För att helt och fullt tillgodogöra sig ett skogsbad är det tabu att samtala eller låta sig distraheras av mobiltelefoner. För nutidsmänniskan är detta en verklig utmaning. Alla deltagare visade dock en beundransvärd disciplin, och när man efter 50 minuters vandring slog sig ned på Dansberget för att fika hade inte ett ord yttrats. När ytterligare någon minut gått hade alla fått i sig en klunk kaffe och en tugga bulle eller smörgås. Samtliga sinnen hade därmed aktiverats och det blev tillåtet att kommunicera muntligt.

Under fikastunden redovisades de korrekta svaren på quizen. I sann Verdandianda blev alla vinnare och kunde oavsett antal rätt som pris hämta ut en dansbands-CD. Rolf Sundin kunde dock känna sig extra stolt, då han var den ende som klarat av den lite kluriga extrafrågan.

Stärkta av kaffetåren och en stunds vila styrde skogsbadarna stegen tillbaka mot Hållsta badplats. Två timmar efter start återkom man dit, förhoppningsvis vederkvickta till både kropp och själ av den för de flesta nya upplevelsen.
Text & bild Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Hållsta badplats 8/10 2020

Utflykt till Hedlandet 4/10 2020

Ett stilla höstregn avskräckte inte 14 shoppingsugna Verdandimedlemmar från att sammanstråla vid Hedlandets lågprisvaruhus i Mariefred i söndags för att delta i föreningens tredje aktivitet denna vecka. Med ett glatt humör och kläder anpassade efter väderleken klarar man de flesta situationer.

En timme avsattes till enskilda inköpsrondor. När alla passerat kassabandet och stuvat inhandlade varor i bilarna var det dags för en fika, som alla valde att inta på det intilliggande Kafé Klavér med utsikt över Gripsholmsviken och Mariefred.

När även fikastunden klarats av blev det uppsittning i bilarna för färd mot Taxinge, där nästa destination, Drottningkällan, är belägen. Den som givit namn åt platsen är Johan III:s maka Katarina Jagellonica.

Under sin tid som hertig av Finland råkade Johan i onåd hos sin bror Erik XIV och blev av denne satt i fängsligt förvar på Gripsholms slott. Hustrun Katarina valde att frivilligt följa sin make i fångenskapen med hänvisning till den devis som fanns graverad i hennes vigselring – “Nemo nisi mors”, d v s “Ingen annat än döden (skall skilja oss åt)”. Under de fyra år fångenskapen varade tilläts hon att dagligen färdas till trefaldighetskällan i Taxinge för att hämta friskt vatten åt Johan. Källan är klassad som ett fornminne, och minnesstenen på platsen genomgick sommaren 2019 en renovering, som helt och hållet bekostades av National Institute of Polish Culture Heritage Abroad. Vilken remarkabel förändring stenen genomgått framgår av de två fotografier, som visar dess skick före respektive efter restaureringen.

Efter besöket vid Drottningkällan fanns möjlighet för intresserade att på hemvägen göra ett kort stopp vid ytterligare ett historiskt minnesmärke. Greven, militären, arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlberg har blivit känd för eftervärlden bland annat genom sina insatser vid tåget över Bält 1658 och som initiativtagare till praktverket Suecia antiqua et hodierna. Han ligger begravd i det gravkor i Turinge kyrka i Nykvarn han själv ritade och lät uppföra i slutet av 1600-talet. Bara två kilometer från kyrkan restes 1925 en minnesvård över Dahlberg.

Text & bild Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Utflykt till Hedlandet 4/10 2020

Bestigning av Ogaklev 1 oktober

Torsdagen den 1 oktober träffades nio glada verdandister vid Slytans rastplats mellan Eskilstuna och Malmköping. Tema för dagens program var den typ av förhistoriska befästningsanläggningar som kategoriseras som fornlämningar och kallas fornborgar.

I Riksantikvarieämbetets fornminnesregister upptas omkring 1.200 fornborgar i hela Sverige. Då Mälardalen i långa tider varit ett politiskt centrum och handelscentrum är det föga förvånande att majoriteten av dem går att hitta här. Ungefär 350 är utspridda i Södermanland. Drygt 30 av dem återfinns i Rekarnebygden. En av dessa är Ogaklev, Eskilstunas bäst bevarade fornborg, som var huvudattraktion för dagens utflykt.

En kilometerlång promenad längs en skogsväg från rastplatsen ledde den församlade gruppen fram till foten av den imponerande borgen. De som vågade sig på att fortsätta upp till toppen möttes av en kallmurad stenmur som omgärdar en yta på 120 x 70 meter.

Man tror att Ogaklev är ca 1.500 år gammal. Sin höjdpunkt nådde byggandet av fornborgar under folkvandringstiden runt år 500, men förmodligen har fortifikationer av detta slag använts, antingen som rena försvarsanläggningar eller som tillflyktsorter, under tusen år från vår tideräknings början till vikingatid. Många är strategiskt placerade längs vägar och framför allt vattenleder. Man får betänka att landhöjningen under fornborgarnas “glansperiod” inte nått längre än att det var möjligt att vattenvägen ta sig genom praktiskt taget hela landskapet.

När sällskapet lyckligt tagit sig ned från toppen, vilket för några visade sig vara besvärligare, och åter anlänt till rastplatsen kändes det välkommet med en fikastund och några minuters vila efter den genomförda strapatsen. Under hemfärden passade man också på att stanna till vid den så kallade Skrivarstenen, som är den enda kända bevarade runristningen i Ärla socken.

Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Bestigning av Ogaklev 1 oktober

Matgruppen

Åtta tappra verdandister trotsade på tisdagskvällen det gråtrista vädret då
Verdandis matgrupp bjöd in till fast food, grillade hamburgare, utanför lokalen på Björkhultsvägen.
Alla tyckte det var gott och frågade om vad det blir för fast food nästa gång.

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Matgruppen

Torshälla kyrka och Krusgårdsparken den 24 september

Två gånger i år har Torshälla nu fått stå värd för Verdandis torsdagsträffar. Redan i våras genomförde en grupp medlemmar en vandring från Kofältet genom Nybyparken, med Sveriges absolut finaste lekstuga, och över Holmberget, där både blomsterkonungen Carl von Linné och hovskalden Carl Michael Bellman blickar ned mot Torshällaån.

I torsdags, med höstdagjämningen nyligen passerad, var det åter dags för ett besök i den 700-åriga idyllen. Denna gång infann sig en liten skara vid Arne Jones’ skulptur “Yin-Yang” i kanten av det kullerstensbelagda Rådhustorget, varifrån man förutom rådhuset från 1837 har den betydligt äldre kyrkan inom synhåll.

Kyrkan var det primära målet för dagens utflykt. Dess äldsta delar är från 1100-talet. I och med erhållandet av stadsrättigheter 1317 växte Torshälla och därmed också kyrkobyggnaden. I början av 1600-talet var tornet med spira 102 meter högt, vilket gjorde Torshälla kyrka till en av de högsta byggnaderna i Sverige. Vid ett åsknedslag 1873 förstördes det gamla tornet. Det ersattes sedermera med den trappstegsgavel vi kan se idag.

Inne i kyrkan kan man beskåda takmålningar från 1400-talet av Albertus Pictor. Efter att under lång tid ha varit övermålade togs de åter fram vid en omfattande restaurering i början av 1900-talet. En av de mest kända detaljerna är “Abraham med glasögon”. Från 1400-talet är också de fyra träskupturer föreställande helgonen S:ta Birgitta, S:ta Katarina, S:ta Gertrud och S:t Göran som är utplacerade i kyrkorummet. Predikstolen med bilder av Kristus och de fyra evangelisterna uppsattes 1642.

År 1776 förbjöd kyrkoherden Olof Strandberg all gravsättning i kyrkan. Befintliga gravar fylldes igen och oskadade gravhällar flyttades. Av dem som gravsatts i Torshälla kyrka kan nämnas Reinhold Rademacher.

Efter en rundvandring i kyrkan var det dags för en promenad i det trots enstaka regnstänk sköna höstvädret. Turen gick över bron vid Kvarnfallet, förbi Östra Torget och in på Riktargatan. Längs vägen kunde man hitta några av de elskåp som bemålats under jubileumsåret 2017 och i år. Dessa skåp finns nu att beskåda på sammanlagt 44 platser runt Torshälla.

Målet för promenaden var stadens allaktivitetspark vid Krusgården intill Torshälla hamn. Här kan alla hitta något att sysselsätta sig med. Det finns bland annat utegym, äventyrslekplats, parkourbana, hängmattor och grillplatser. Efter en välkommen fikastund, för säkerhets skull under tak, kunde man spatsera tillbaka utmed ån.

Ännu återstår förhoppningsvis många härliga höstdagar med möjlighet till utomhusaktiviteter. Oktober månad erbjuder ett tiotal tillfällen att träffas. Studera programmet och glöm inte att föranmälan krävs till de flesta sammankomster!

Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Torshälla kyrka och Krusgårdsparken den 24 september

Promenad i Sundbyholm

Verdandis aktiviteter under den pågående pandemin har visat sig vara uppskattade. Många av dem har lockat mellan tio och tjugo deltagare. Då det varit möjligt att ansluta sig spontant har det dock vid några tillfällen infunnit sig endast en handfull medlemmar, vilket kan synas vara ett för lågt deltagarantal för att möjliggöra genomförandet av ett meningsfullt program. Därför krävs numera föranmälan till de flesta sammankomster.

Med anledning av för få anmälda till den lingon- och svampexkursion i Hedlandets naturreservat som var planerad den gångna lördagen beslöts att i stället arrangera en promenad längs vattnet intill Sundbyholms slott. Väderleksutsikterna för ett sådant upplägg såg gynnsamma ut.

Sju personer (och två hundar) samlades under en blå himmel kl 1400 på gräsmattan framför slottet, där prins Eugen står vid sitt staffli i form av Sven Lundqvists bronsskulptur. I maklig takt påbörjades en promenad ut på udden, som fortsatte med en vandring tillbaka utmed vattenbrynet. Då lördagen utnämnts till den stora skräpplockardagen i Sverige passade man samtidigt också på att dra sitt strå till stacken för att skapa en renare miljö.

I strålande solsken och till ljudet av vatten kluckande mot stranden kunde man ta fram den medhavda fikakorgen för en stunds avkoppling innan man slutligen fortsatte tillbaka mot slottet. I slottsparken passerades Emil Näsvalls bronsskulptur “Maj”. Innan man skiljdes åt för hemfärd fanns för den intresserade dessutom möjlighet att beskåda det tredje offentliga konstverket på området – Lars G Holmqvists “Odens öga”.

Text & bild Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Promenad i Sundbyholm

Lagersbergs Säteri Torsdag 10/9

Torsdag 10/9 Verdandis besöksmål för denna veckas utomhusaktivitet var Lagersbergs säteri några kilometer sydväst om centrala Eskilstuna. En grupp på tio personer samlades kl 1600 på parkeringen för en spatsertur utefter gångvägen bredvid gården och allén bakom huvudbyggnaden. Under promenaden kunde man ta del av en fotouställning om djuren på Lagersberg under första hälften av 1900-talet, då familjen Perssons bodde på gården.

Efter att ha beskådat sammanlagt tretton manshöga skyltar med fotografier och text hamnade deltagarna till slut på gårdsplanen framför husen. Man hade tyvärr inte möjlighet att gå in i några byggnader, men man fick lyssna på en kortfattad redogörelse av Lagersbergs historia.

Lagersberg är en av Sveriges bäst bevarade karolinergårdar. Områdets historia går emellertid längre tillbaka än så, vilket dess äldre namn Hunsta ger en fingervisning om. Platser med ändelsen -sta, vilket finns åtskilliga av i kommunen, härrör ofta från järnåldern. Ett gravfält inte långt från dagens byggnader utgör bevis på att så är fallet här.

Första skriftliga belägg för namnet Hunsta dateras till 1356, då riddaren Lars Magnusson sålde marken till sin brorson. Under 1400-talet kom ägorna att hamna under Johanniterklostret i Eskilstuna och blev efter Gustav Vasas reduktion i början av 1500-talet ett kronohemman.

År 1668 erhöll Lagersberg säteriprivilegier. Ägare var då Eskilstunas förste borgmästare, Erik Dryselius adlad Lagerqvist. På 1700-talet kom säteriet i ätten von Siegroths ägo, efter att Lagerqvists dotter Catharina gift sig med Carl Gustav von Siegroth. Deras son Conrad Gustaf von Siegroth ändrade gårdens namn till Lagersberg.

Efter släkten von Siegroth blev industrimannen Birger Rothoff säteriets ägare under början av 1800-talet. Den sista privata ägarfamiljen tog över Lagersberg 1876, då agronomen Sven Persson från Skåne köpte Lagersberg av brukspatronen Claes Ulric Bergstedt och började utveckla gårdens jordbruk. Familjen Persson kom att inneha mark och byggnader till 1991. Därefter har gården ägts och förvaltats av Stiftelsen Lagersberg.

Eftermiddagens avslutande fika kunde avnjutas under en behagligt värmande höstsol på gräsmattan intill duvslaget.

Text & bild Hans Persbjer

Publicerat i Medlemsaktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Lagersbergs Säteri Torsdag 10/9