Torshällavandring 30/4 2020

Det var en decimerad men tapper skara Verdandister som mötte upp på Kofältet i Torshälla för ett alternativt Valborgsmässofirande. Termometern visade runt åtta grader, men det var ingen nederbörd eller blåst, så genom en promenad i lagom takt var det ändå möjligt att hålla värmen.

Första stoppet på spatserturen blev entrén till Nybyparken, som anlades intill Karl IX:s kanal av Adolf Zethelius på 1830-talet och vars “grindstolpar” är hämtade från Eskilstunahus – slottet som försvann. En bit in i parken hittar man den lekstuga i två våningar med två rum och kök som brukspatron Gunnar Liberg lät uppföra åt döttrarna Gunvor och Marianne runt 1920. Den har nämnts ihop med bland annat Eiffeltornet, Taj Mahal och Lutande tornet i Pisa när man talar om unika byggnader.

Från Nybyparken gick vandringen vidare mot det kullerstensbelagda Rådhustorget, där såväl kyrka som rådhus återfinns. Kyrkan har ett för våra trakter ovanligt utseende, då tornet efter branden 1873 försågs med trappstegsgavel. Tornuret, som ursprungligen suttit på Strängnäs domkyrka, flyttades 1837 till det nya rådhuset.

Under promenaden mot centrum kunde sällskapet längs Lilla Gatan och Brogatan stifta bekantskap med några av de elskåp, som fått en konstnärlig utsmyckning av elever från konstlinjen vid Eskilstuna folkhögskola.

Nästa anhalt blev den nya minipark, som fått namnet Eminentparken efter en verktygs- och cykelfabrik, i vars tidigare lokaler Ebelingmuseet och Amarant numera är inhysta. I parkens mitt står ett av Torshällas senaste offentliga konstverk – “Mellan mull och måne” av Mia E Göransson.

Återfärden mot Kofältet gick via Holmberget, en oas som skapades av stadsträdgårdsmästaren och journalisten Georg Nyström. Där kan man beskåda byster av två storheter i svensk kulturhistoria – Carl von Linné och Carl Michael Bellman. Vid åkanten nedanför berget tilldrar sig konstverket “Arv/Legacy” av Fredrik Norén förbipasserandes blickar. Det invigdes 2017 och föreställer 49 dörrar som succesivt vrids 180 grader.

Mitt i ån står “Tors bockar”, en mäktig gjutjärnsskulptur av Torshällas stolthet – multikonstnären Allan Ebeling. Längs åstråket passerades ytterligare två av Ebelings alster – “Saxofonisten” och “Jazzkapellet” i plåt respektive rostfritt stål.

Promenaden, som hade tagit en och en halv timme, avslutades så med fika på Kofältet.

Hans Persbjer

Det här inlägget postades i Medlemmars berättelser. Bokmärk permalänken.